Kvinnohälsa är en del av arbetslivet
Kvinnohälsa är en del av arbetslivet, men frågor som menstruation, klimakteriet och andra hormonella förändringar har länge haft begränsat utrymme i samtalet om arbetsmiljö. I avsnittet samtalar Miriam Sundholm med Per Bergman om hur arbetsgivare kan skapa bättre förutsättningar för medarbetare genom olika faser i livet.
Samtalet handlar om hur organisationer kan bygga kunskap, involvera chefer och ledning och skapa en arbetsmiljö där det blir lättare att prata om sådant som påverkar arbetsvardagen.
Från klimakteriet till kvinnohälsa i arbetslivet
Apotek Hjärtats arbete började med fokus på klimakteriet. Företaget har omkring 4 000 medarbetare, varav en stor majoritet är kvinnor. Med extern hjälp genomfördes undersökningar för att bättre förstå situationen, och resultaten upplevdes visa ett behov av att lyfta frågan mer.
Arbetet visar hur ett relativt specifikt ämne kan bli en del av ett bredare arbetsmiljö- och hälsoarbete. En central poäng är att kvinnohälsa inte enbart berör kvinnor: ledarskap, team, kultur och arbetsmiljö påverkar hur människor upplever sin arbetsvardag, och därför behöver kunskapen finnas bredare i organisationen.
Det handlar inte om att chefer ska bli experter på hormonella förändringar eller medicinska frågor, utan om grundläggande förståelse och en arbetsmiljö där det går att prata om behov och förutsättningar. Som Per uttrycker det: ”Det här är kvinnohälsa, men det är ju inte en kvinnofråga.”
Kunskap som en del av förändringen
Apotek Hjärtat valde att satsa på utbildning och kunskap om klimakteriet. En utbildning togs fram tillsammans med experter och gjordes tillgänglig i filmformat, men den var inte tänkt att stå ensam.
Ledning, kommunikation och chefer på olika nivåer involverades. Frågan lyftes bland annat med försäljningschefer och regionchefer. En föreläsning eller utbildning kan skapa förståelse och starta samtalet, men för att förändra arbetssätt behöver frågan också få en plats i organisationens vardag. Kunskap behöver kombineras med organisatorisk förankring.
Ledarskapet skapar utrymme för samtalet
Klimakteriet kan vara ett svårt ämne att prata om på jobbet. En chef kan vara osäker på hur man frågar om en medarbetares situation utan att bli för personlig. Per Bergmans perspektiv är att det viktiga är att visa genuint intresse för hur medarbetaren mår och skapa möjlighet till dialog.
Chefen ska inte diagnostisera eller lösa medicinska frågor. Däremot kan chefen bidra till en arbetsmiljö där en medarbetare kan säga att något påverkar henne just nu. Därifrån går det att prata om arbetsförutsättningar, möjliga anpassningar och tillgängligt stöd. Det gör ledarskap och psykologisk trygghet till viktiga delar av arbetet med kvinnohälsa på jobbet.
Integrera kvinnohälsa i arbetsmiljöarbetet
En tydlig lärdom är att klimakteriet inte behöver behandlas som ett separat projekt. Frågan kan kopplas till befintliga arbetssätt som medarbetarsamtal, målsamtal, teammöten, ledarskap och arbetsmiljöarbete.
För organisationer som redan arbetar med systematiskt arbetsmiljöarbete kan kvinnohälsa ses som en del av det bredare arbetet med att förstå och förbättra medarbetares arbetsförutsättningar. Det handlar inte om ännu ett parallellt initiativ, utan om att identifiera var frågan redan hör hemma i organisationens strukturer.
Anpassningar i den faktiska arbetsvardagen
Många av Apotek Hjärtats medarbetare arbetar i apotek och möter kunder under stora delar av arbetsdagen. Arbetsmiljö och anpassningar behöver därför fungera i en annan vardag än på ett kontor.
I samtalet beskriver Per Bergman hur förståelse i teamet kan göra det lättare att hitta praktiska lösningar när en medarbetares arbetsförutsättningar tillfälligt behöver anpassas. En inkluderande arbetsmiljö innebär inte samma lösning för alla. Vad som är möjligt behöver förstås utifrån verksamheten, arbetsuppgifterna och individens situation.
Psykologisk trygghet är en viktig del
För att kunna be om stöd behöver människor känna sig tillräckligt trygga för att berätta att något påverkar dem. Apotek Hjärtat arbetar även bredare med ledarskap, empati, aktivt lyssnande och trygga samtal.
När organisationer bygger en kultur där det är möjligt att prata om hälsa och arbetsförutsättningar kan det också bli lättare att fånga upp andra behov i arbetsvardagen. Kvinnohälsa blir därmed inte en isolerad hälsofråga, utan en del av ledarskap, kultur och arbetsmiljö.
Börja i ledningen – och bygg långsiktigt
Ett av Per Bergmans råd till andra organisationer är att börja i ledningen. För att kvinnohälsa ska bli mer än en enskild aktivitet behöver organisationen förstå varför frågan är relevant och skapa en gemensam riktning.
Därefter behöver arbetet få tid och integreras i vardagen. Det är skillnaden mellan en engångsinsats och ett långsiktigt arbete med arbetsmiljö och hälsa.
Från klimakteriet till ett bredare arbete med kvinnohälsa
Även om klimakteriet är utgångspunkten för Apotek Hjärtats arbete är kvinnohälsa i arbetslivet betydligt bredare. Det kan handla om olika biologiska och livsrelaterade förutsättningar genom arbetslivet och om hur organisationer skapar arbetsmiljöer där människor får bättre förutsättningar att må bra och fungera på jobbet.
För Aumla är det en del av ett bredare perspektiv på hållbara arbetsplatser. Kvinnohälsa behöver inte vara ett separat initiativ vid sidan av arbetsmiljö och wellbeing, utan kan integreras i organisationens strategiska och systematiska hälsoarbete.

