Fysisk aktivitet på jobbet – från friskvård till strategiskt verktyg

Fysisk aktivitet kan se väldigt olika ut: träning på gymmet, en promenad, trädgårdsarbete, att ta trapporna eller andra former av vardagsrörelse. Poängen är inte alltid att sätta upp ett stort träningsmål.

För den som har ett stillasittande arbete och väldigt lite fysisk aktivitet kan en stor förändring kännas svår att börja med. Därför kan principen ”börja där du är” vara viktig. Marcus återkommer till att även små mängder aktivitet kan vara värdefulla.

Det gör frågan relevant för arbetsgivare: hur skapar vi möjligheter till rörelse som känns möjliga för fler?

Det är lätt att tänka på fysisk aktivitet som ett mål – träna ett visst antal gånger i veckan, springa ett lopp, nå ett visst antal steg. Men Marcus beskriver hur kontinuiteten i sig kan vara ett mål.

Att etablera en vana och röra på sig regelbundet kan vara viktigare än att alltid göra den perfekta träningsinsatsen. Det öppnar för en annan fråga på arbetsplatsen: vad är tillräckligt enkelt för att människor faktiskt ska göra det? Inte bara en gång – utan igen, och igen.

Marcus beskriver fysisk aktivitet som ett verktyg som kan bidra till bättre förutsättningar för psykiskt välmående och resiliens – samtidigt som det kräver kontinuitet.

Miriam delar sin egen erfarenhet av att en kortare promenad kan skapa utrymme för kreativitet och nya tankar. Rörelse behöver inte alltid konkurrera med arbetet, utan kan vara en del av ett arbetssätt som hjälper oss att tänka, återhämta oss och hitta ny energi.

PhysAct börjar med att förstå individens utgångsläge – tidigare träningsvanor, arbetssituation och hur aktiv personen är idag – och anpassar därefter upplägget.

Det är en viktig princip även för arbetsgivare. Samma friskvårdsinsats skapar inte samma värde för alla. En person behöver inspiration, en annan ett mycket lägre tröskelvärde, en tredje stöd för återhämtning snarare än mer träning. Inkluderande friskvård behöver börja med människors olika förutsättningar.

Miriam och Marcus diskuterar den grupp som ofta hamnar utanför: personer som inte går på gym, inte deltar i stegtävlingar, inte använder friskvårdsbidraget eller känner motstånd mot att prestera tillsammans med andra.

Marcus berättar att en stor andel av PhysActs användare är fysiskt inaktiva när de börjar – i intervjun anges 54 procent som helt fysiskt inaktiva från start.

Det väcker en viktig fråga för arbetsgivare: vilka når våra friskvårdsinsatser – och vilka når vi inte?

Om någon har väldigt lite fysisk aktivitet kan fem minuter kännas mer möjligt än ett komplett träningspass. Och om fem minuter blir en vana kan det skapa en grund för fortsatt förändring.

Små rörelseinsatser behöver inte ersätta träning eller vara ännu ett stort HR-program. De kan vara ett enkelt sätt att göra rörelse mer tillgänglig i vardagen. Små steg. Låg tröskel. Kontinuitet över tid.

Fysisk aktivitet kan stärka välmående och hjälpa oss hantera stress. Men den kan inte lösa grundorsaken om stressen beror på orimlig arbetsbelastning, en destruktiv arbetsmiljö eller andra organisatoriska faktorer. Marcus är tydlig med att PhysAct arbetar med beteenden kring fysisk aktivitet och återhämtning, inte med den organisatoriska grundorsaken.

Om många medarbetare upplever hög stress behöver man därför inte bara fråga ”Hur får vi fler att träna?” utan också ”Vad i vår arbetsmiljö skapar stress?” Fysisk aktivitet är ett verktyg bland flera.

Mer träning är inte alltid bättre. Vissa är redan mycket aktiva och behöver snarare bli bättre på återhämtning. Marcus lyfter därför också mindfulness och andningsövningar som delar av ett bredare stöd.

Aktivitet → återhämtning → aktivitet → återhämtning. Ett hållbart arbetsliv behöver skapa utrymme för båda.

Traditionell friskvård kan vara ett viktigt inslag i en hälsofrämjande kultur. Men i stället för att enbart erbjuda aktiviteter till dem som redan är motiverade kan arbetsgivare också arbeta mer förebyggande och nå personer med andra behov. Det kan handla om:

Marcus beskriver PhysActs ambition som att bidra till ett område mellan generell friskvård och mer reaktiv företagshälsa eller sjukvård.

• lågtröskelaktiviteter
• individanpassat stöd
• rörelse i vardagen
• återhämtning
• ergonomi
• tidiga signaler på fysisk eller psykisk ohälsa
• stöd till personer som har svårt att komma igång

Om fysisk aktivitet ska vara en del av det strategiska hälsoarbetet behöver organisationen kunna följa vad som händer. PhysAct följer bland annat följsamhet till fysisk aktivitet, upplevd stress genom Perceived Stress Scale (PSS-10) och wellbeing genom ett Wellbeing Index.

Frågan blir då inte bara ”Har vi erbjudit en friskvårdsinsats?” utan ”Vad händer med deltagandet, stressen och upplevelsen av välmående?” – en förflyttning från aktivitet till insikt och uppföljning.

För HR och ledningsgrupper är frågan om effekt central. Marcus beskriver vikten av att koppla insatser till konkreta resultat, exempelvis sjukfrånvaro, stress och välmående, och att leverantörer blir bättre på att visa vad som levererats. Sjukfrånvaro kan vara ett konkret mått eftersom organisationen ofta redan har data, men ett bredare perspektiv kan också omfatta:

Vilka mått som är relevanta beror på organisationens mål och förutsättningar.

• wellbeing
• upplevd stress
• fysisk aktivitet
• arbetsförmåga
• produktivitet
• engagemang
• korttidsfrånvaro

Fysisk aktivitet bör inte ses isolerat. Marcus betonar att organisationskultur, ledarskap, tydliga roller och förväntningar också spelar stor roll. Det är kombinationen av fysisk hälsa, psykiskt välmående, återhämtning, arbetsmiljö, ledarskap, organisationskultur och arbetssätt som skapar förutsättningar för ett hållbart arbetsliv.

Många friskvårdsinsatser bygger på gemenskap, och en gemensam aktivitet kan skapa både rörelse, glädje och social samhörighet. Miriam delar erfarenheter från en rörelseutmaning där deltagarna gjorde enkla rörelser tillsammans.

Men alla vill inte delta i grupp, tävla eller träna inför andra. En inkluderande friskvårdsstrategi kan därför behöva erbjuda flera vägar till rörelse och återhämtning – inte genom att ta bort friskvårdsbidrag eller gruppaktiviteter, utan genom att komplettera dem.

Om en HR-chef vill ta upp fysisk aktivitet som en strategisk fråga i ledningsgruppen är Marcus råd att börja med värdet för organisationen. Fråga:

Och framför allt: vad skulle det innebära för verksamheten om vi förbättrade dessa områden? Det är här friskvård börjar närma sig ett mer strategiskt arbete med wellbeing.

• Vilka hälsoutmaningar har vi?
• Var ser vi hög sjukfrånvaro?
• Finns det arbetsrelaterade skador?
• Hur ser den fysiska aktiviteten ut?
• Hur mår våra medarbetare?
• Vilka grupper når våra friskvårdsinsatser – och vilka når vi inte?

Vi behöver inte alltid börja stort. Vi kan börja där människor befinner sig: fem minuter, en promenad, en paus, några rörelser, en vana – och sedan bygga vidare.

För en organisation handlar det om att skapa strukturer som gör det lättare att välja hälsa, rörelse och återhämtning i vardagen. Individen behöver inte göra allt själv. Organisationen behöver skapa förutsättningarna.

Ett samtal om varför fem minuter kan vara bättre än noll, varför kontinuitet är viktigare än perfektion och hur fysisk aktivitet kan bli en del av ett bredare strategiskt arbete med wellbeing.