ISO 45010:2026 – vad betyder den för arbetsgivare?

Menstruation och menopaus är en del av många människors arbetsliv – men har länge varit frånvarande från många organisationers strukturerade arbetsmiljöarbete.

Nu finns en internationell standard som ger arbetsgivare konkret vägledning.

ISO 45010:2026 – Occupational health and safety management — Menstruation and menopause in the workplace — Guidance publicerades i september 2026. Standarden ger vägledning för hur organisationer kan identifiera och hantera arbetsmiljöfaktorer som påverkar personer som menstruerar eller går igenom menopaus.

För svenska arbetsgivare är den särskilt intressant eftersom den ligger nära ett redan etablerat arbetssätt: systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM.

Men ISO 45010 handlar inte om att skapa ett separat "kvinnohälsoarbete". Tvärtom. En central tanke är att integrera menstruation och menopaus i organisationens befintliga arbetsmiljöprocesser, policyer, stödstrukturer och uppföljning.

Vad är ISO 45010?

ISO 45010 är en internationell vägledning inom området arbetsmiljö och arbetsmiljöledning.

Standarden fokuserar specifikt på menstruation och menopaus i arbetslivet och ger organisationer rekommendationer kring bland annat:

arbetsmiljö och fysisk arbetsmiljö
policyer och styrning
kultur och ledarskap
arbetsorganisation och flexibilitet
stöd till medarbetare
chefers kunskap och utbildning
uppföljning och utvärdering.

ISO beskriver standarden som vägledning som kan anpassas till organisationer av olika storlek och inom olika sektorer. Den är alltså inte begränsad till en viss typ av arbetsplats.

Det är också viktigt att skilja på vägledning och lagstiftning. ISO 45010 är en internationell standard med rekommendationer för organisationers arbete – den ersätter inte svensk arbetsmiljölagstiftning eller Arbetsmiljöverkets föreskrifter.

Varför är ISO 45010 relevant för svenska arbetsgivare?

I Sverige är systematiskt arbetsmiljöarbete redan en etablerad del av arbetsgivarens ansvar.

Arbetsmiljöverket beskriver SAM som ett sätt att organisera, genomföra och följa upp arbetsmiljöarbetet. Det handlar bland annat om att undersöka arbetsmiljön, bedöma risker, genomföra åtgärder och följa upp resultatet.

Det innebär att frågan om menstruation och menopaus inte behöver hanteras som ett separat initiativ vid sidan av organisationens övriga arbetsmiljöarbete. I stället kan den bli en del av det arbete som redan finns.

Det kan exempelvis innebära att organisationen undersöker:

Finns det arbetsmiljöförhållanden som kan försvåra för medarbetare med menstruations- eller menopausrelaterade besvär?
Finns det möjlighet till flexibilitet när det behövs?
Är chefer tillräckligt informerade för att kunna ha respektfulla samtal?
Finns det policyer och rutiner som ger stöd?
Finns det en kultur där det är möjligt att prata om frågorna utan stigma?
Hur kan organisationen följa upp om de insatser som görs faktiskt fungerar?

Det är just den här förflyttningen – från enskilda initiativ till ett mer systematiskt och integrerat arbetssätt – som gör ISO 45010 särskilt relevant.

De fem områdena i ISO 45010

ISO 45010 omfattar flera perspektiv på arbetsmiljön. I praktiken kan de förstås genom fem övergripande områden.

1. Fysiska arbetsförhållanden

Den fysiska arbetsmiljön kan ha stor betydelse för hur menstruations- och menopausrelaterade besvär upplevs på jobbet.

Det kan exempelvis handla om:

tillgång till lämpliga toaletter
möjlighet att byta mensskydd
temperatur och ventilation
arbetskläder och personlig skyddsutrustning
ergonomi
tillgång till pausutrymmen
möjlighet att dricka vatten och ta pauser.

Standarden lyfter att organisationer bör identifiera sådana faktorer och bedöma om arbetsmiljön skapar onödiga hinder.

Det handlar alltså inte om att skapa en särskild arbetsmiljö för kvinnor, utan om att förstå om den befintliga arbetsmiljön fungerar för olika medarbetares behov.

2. Policy och styrning

Nästa område handlar om hur organisationen skapar struktur.

ISO 45010 lyfter bland annat vikten av att integrera frågorna i befintliga policyer, processer och ansvarsfördelning.

Det kan innebära att se över:

arbetsmiljöpolicy
rutiner för arbetsanpassning
flexibilitet och arbetstider
HR-processer
stödstrukturer
kommunikation
ansvar mellan HR, chefer och arbetsmiljöfunktioner.

För organisationer som redan arbetar strukturerat med arbetsmiljö innebär det därför inte nödvändigtvis att nya processer behöver byggas från grunden. Det kan handla om att identifiera var frågan redan hör hemma – och integrera den där.

3. Kultur, kunskap och ledarskap

En policy räcker inte om människor inte känner sig trygga med att använda den.

Därför lyfter ISO 45010 också frågor som:

kunskap och medvetenhet
chefers förståelse
utbildning
kommunikation
stödjande kultur
minskat stigma.

För chefer kan det exempelvis handla om att kunna hantera ett samtal när en medarbetare berättar att menstruation eller menopaus påverkar arbetet.

Chefen behöver inte vara medicinsk expert. Däremot behöver organisationen skapa förutsättningar för att chefer ska kunna lyssna, förstå, hänvisa vidare och diskutera möjliga arbetsanpassningar.

ISO 45010 är tydlig med att standarden handlar om arbetsplatsens policyer, arbetssätt och anpassningar – inte om medicinsk behandling.

4. Arbetsorganisation, flexibilitet och anpassningar

Arbetets organisering kan vara minst lika viktig som den fysiska arbetsmiljön.

ISO 45010 tar upp exempel som:

arbetstider
pauser
flexibilitet
arbetsuppgifter
möjlighet till anpassningar
hur arbetet är organiserat.

Det betyder inte att alla medarbetare ska få samma anpassning. Snarare handlar det om att organisationen har tillräcklig flexibilitet för att kunna hantera individuella behov på ett strukturerat och respektfullt sätt.

Det kan vara särskilt relevant i perioder då symtom påverkar exempelvis sömn, energi, koncentration eller temperaturupplevelse. Frågorna hänger därför nära ihop med stress, återhämtning och hållbart arbetsliv.

5. Mätning, uppföljning och kontinuerlig förbättring

Det här området är särskilt intressant ur ett strategiskt perspektiv.

ISO 45010 lyfter vikten av att mäta och utvärdera effekten av organisationens arbete. Exempel som nämns är bland annat medarbetarundersökningar, people analytics, frånvaro, retention och andra relevanta datakällor.

Det innebär att kvinnohälsa inte bara behöver vara en fråga om utbildning och medvetenhet. Organisationer kan också ställa frågor som:

Vad ser vi i vår egen organisation?
Finns det skillnader i upplevelsen av arbetsmiljö mellan olika grupper?
Finns det återkommande signaler i medarbetarundersökningar?
Finns det områden där organisationen behöver förstå mer?
Har de insatser vi gör någon faktisk effekt?

Det här knyter kvinnohälsa direkt till ett bredare strategiskt arbete med arbetsmiljö, wellbeing och kontinuerlig förbättring – det vi arbetar med inom wellbeing-strategi och mätning.

Från enskild insats till systematiskt arbetsmiljöarbete

Det är lätt att kvinnohälsa på arbetsplatsen reduceras till en föreläsning, en policy eller ett mensskydd på toaletten.

Sådana insatser kan vara värdefulla. Men de är bara en del av bilden.

Ett mer strategiskt arbetssätt kan istället se ut så här:

Förstå nuläget. Vad vet vi redan om organisationens arbetsmiljö och medarbetarnas upplevelser?
Identifiera relevanta behov. Vilka arbetsmiljöfaktorer kan skapa hinder eller möjligheter?
Skapa struktur. Var hör frågorna hemma i befintliga policyer, processer och ansvar?
Bygga kunskap. Vilken kunskap behöver HR, chefer och medarbetare?
Genomföra relevanta åtgärder. Vilka konkreta förändringar eller stödinsatser är relevanta för organisationen?
Mäta och följa upp. Vad förändras och vad behöver utvecklas vidare?

Det ligger nära själva logiken i ett systematiskt arbetsmiljöarbete: att undersöka, bedöma, åtgärda och följa upp.

Behöver vi en särskild policy för menopaus?

Inte nödvändigtvis.

Det viktiga är inte att organisationen har en policy bara för att kunna säga att den har en. Frågan är snarare: hur fungerar våra befintliga strukturer när en medarbetare behöver stöd?

För vissa organisationer kan en särskild policy vara relevant. För andra kan det vara mer effektivt att integrera frågorna i befintliga:

arbetsmiljöpolicyer
HR-riktlinjer
rutiner för arbetsanpassning
chefsstöd
utbildningar
medarbetarundersökningar
arbetsmiljöronder
uppföljningsprocesser.

Det är också i linje med ISO 45010:s fokus på att integrera menstruation och menopaus i organisationens befintliga arbetsmiljö- och ledningssystem.

En enkel checklista för HR och arbetsmiljöansvariga

Om ni vill börja arbeta mer strukturerat med kvinnohälsa kan ni börja med fem frågor:

Nuläge. Vad vet vi redan? Titta på befintliga medarbetarundersökningar, arbetsmiljödata och andra relevanta insikter.
Arbetsmiljö. Finns det faktorer i vår arbetsmiljö som kan skapa onödiga hinder? Se både till den fysiska och organisatoriska arbetsmiljön.
Stöd. Vet våra chefer hur de kan hantera frågor om menstruation och menopaus? Se över kunskap, samtalsstöd och hänvisningsvägar.
Struktur. Var är kvinnohälsa integrerad i vårt befintliga arbetsmiljöarbete? Identifiera vilka policyer, processer och forum som redan finns.
Uppföljning. Hur vet vi om det vi gör fungerar? Bestäm vad som ska följas upp och hur organisationen kan lära av resultaten.

Vill ni ha ett längre underlag att arbeta vidare med finns vår guide Kvinnohälsa på jobbet.

ISO 45010 är en början – inte ett färdigt program

Det kanske viktigaste med den nya standarden är därför inte att organisationer ska börja följa ännu en checklista.

Det är att den ger ett gemensamt språk för en fråga som länge har varit mindre synlig i arbetsmiljöarbetet.

ISO 45010 kan hjälpa organisationer att ställa bättre frågor om hur arbetsmiljö, arbetsorganisation, kultur och stöd påverkar människor genom olika faser av arbetslivet.

För svenska arbetsgivare finns redan strukturen för ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Nästa steg kan vara att fråga: hur kan vi använda den strukturen för att skapa bättre förutsättningar för kvinnohälsa genom hela arbetslivet?

Det är där vi ser den strategiska möjligheten.

Aumlas perspektiv: från riktlinje till praktik

På Aumla ser vi kvinnohälsa som en del av det bredare arbetet med arbetsmiljö, hälsa och hållbara arbetsplatser.

ISO 45010 gör det möjligt att flytta perspektivet från enskilda aktiviteter till ett mer systematiskt arbetssätt: insikt → strategi → implementering → mätning → kontinuerlig förbättring.

Det kan handla om att förstå nuläget, identifiera relevanta behov, använda befintliga medarbetarinsikter, utveckla strukturer och stöd, utbilda chefer och följa upp vad som faktiskt gör skillnad.

På så sätt blir kvinnohälsa inte ett separat projekt vid sidan av arbetsmiljöarbetet – utan en del av organisationens arbete för hållbara arbetsplatser genom hela arbetslivet.

Vill ni ta nästa steg?

Vill ni förstå hur kvinnohälsa kan integreras i ert systematiska arbetsmiljöarbete? Aumla hjälper organisationer att gå från kunskap och ambition till struktur, konkreta insatser och långsiktig utveckling.

Källor

ISO – ISO 45010:2026, Occupational health and safety management — Menstruation and menopause in the workplace — Guidance
ISO – information om lanseringen av ISO 45010
Arbetsmiljöverket – Systematiskt arbetsmiljöarbete
Arbetsmiljöverket – AFS 2023:1, Systematiskt arbetsmiljöarbete